Peter återerövrade framtiden på Friskvårdskursen

Peter Lindahl, född 1958 i Örebro där han bott hela livet, är en man med glimten i ögat. Han tar sig tid att fråga hur andra mår och han trivs i sociala sammanhang. Han pratar gärna om sitt yrkesliv.

Mitt första arbete var i en vinylskivsbutik, sedan jobbade jag fem år som bilförsäljare och därefter kom jag in i fastighetsmäklarbranschen där jag jobbade i 25 år.

Mäklartakterna sitter fortfarande i. Han delar gärna med sig av sin kunskap när någon är i farten med att köpa eller sälja en bostad. Men det han gillar allra mest är sin fru, sina två katter, husbilen och den tid som de spenderar tillsammans allihop.

Förvärvad hjärnskada

För ungefär fyra år sedan var Peter med om en olycka. Under en cykeltur på väg hem vurpade han och slog i huvudet kraftigt mot trottoarkanten. Det blev ilfart till sjukhuset där operationsbordet väntade.

Sjukvården berättade för min fru och för våra två döttrar att det inte var säkert att de skulle få träffa mig något mer.

Men operationen gick bra och efter det akuta skedet påbörjades en fem månader lång rehabilitering på habiliteringen vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Med fantastisk hjälp från sjukvården återhämtade jag mig snabbt till där jag befinner mig idag.

Peter säger att olyckan och dess följder naturligtvis innebar en djup svacka för honom. Men idag upplever han att den värsta konsekvensen är att ha blivit fråntagen rätten att köra bil. Försämrad synförmåga är anledningen till att körkortet blev indraget.

Så här är det, min fru är en utomordentligt bra bilförare och vi tar oss överallt med vår husbil. Men jag har bestämt mig för att kriga mig tillbaka till mina rättigheter att köra bil.

Friskvårdskursen och framtiden

När tiden på rehabiliteringen led mot sitt slut och det var dags för nästa steg tipsade personalen där om Friskvårdskursen för personer med förvärvad hjärnskada som Fellingsbro folkhögskola anordnar i Örebro. Man ordnade ett besök på plats för att Peter skulle få kolla in verksamheten.

Jag kände omgående att det här kommer att bli min framtid under några år.

Det Peter fastnade för var både känslan av samhörighet mellan kursdeltagarna och personalens professionalitet. Han upplevde att han kommit helt rätt.

Jag gick in med inställningen att jag ska göra vad jag kan för att det här ska bli ett led i min återkomst till hur det var förr. Till livet.

Bland andra kursdeltagare, bland personalen och bland alla på skolan är Peter känd som en glad, social och positiv person. Han utstrålar något och det smittar av sig. Har han något hemligt recept?

Han svarar lite ödmjukt att han tror att det helt och hållet har att göra med hans yrkesbakgrund. I de utbildningar han gått lades stort fokus på positivt tänkande och på kundvård. Men sedan tillägger han:

Det tar ju minst lika mycket energi att vara negativ som att vara positiv. Och då är det ju plötsligt ett väldigt enkelt val.

När Peter ska beskriva vad kursen betytt för honom säger han att den gett honom ett rejält hopp om framtiden. Han berättar hur trevliga alla kursdeltagare varit och han berättar om en fantastisk personal. Särskilt varmt pratar han om utflykterna varje torsdag och den gemensamma matlagningen på tisdagar.

Bara umgänget gör att vi växer tillsammans. Jag ser det som en fördel att alla i gruppen vet min bakgrund, för det innebär att jag inte behöver informera utan kan inspirera istället.

Nu i maj kommer Friskvårdskursen att åka på en skolresa till Furuboda folkhögskola i Yngsjö, vilket Peter ser fram emot väldigt mycket. Fast med blandade känslor.

Det blir ju ett av de sista tillfällena då jag träffar hela gruppen. Det är lite vemodigt, det ska erkännas. Vi har gjort och upplevt så mycket tillsammans.

Det här är Peters sista termin på Friskvårdskursen och efter den 17 maj väntar kommande utmaningar. I slutet av vintern träffade Peter butikschefen på Erikshjälpen i Örebro och erbjöds därefter volontärtjänst där två dagar i veckan.

Jag trivs fantastiskt bra! Jag har varit där i två månader nu och det har betytt mycket för mig att hitta något meningsfullt eftersom min tid här på kursen lider mot sitt slut.

Vidare berättar Peter att han ville hitta något som är inspirerande och som betyder något. I princip alla pengar som Erikshjälpen får in går till fattiga barn i världen, så att de kan få mat, kläder, undervisning och ett drägligt liv.

Som volontär har man ingen lön, men vetskapen om vart pengarna går är min drivkraft.

Skulle du rekommendera kursen för andra?

Jag skulle rekommendera den med gott samvete. Huvudskälet till detta är den fantastiska gemenskap och det stora utbud av umgänge med underbara människor som skapas här.